Debattartikel: Svenskarna kräver hårdare tag mot skolbränder

Varje dag brinner det på en skola i Sverige. Hälften av bränderna är anlagda. Om vi kan förhindra detta får skolorna råd att anställa 300 nya lärare. Trygg-Hansa föreslår därför att alla Sveriges elever får obligatorisk undervisning om konsekvenserna av att anlägga en brand.

Svenska folket har tröttnat på skolbränderna och kräver kraftfullare åtgärder mot de barn och ungdomar som anlägger bränder. Trygg-Hansa har låtit undersökningsföretaget YouGov fråga svenska folket vad de anser. 8 av 10 svenskar tycker att det är rätt att ungdomar som bränner ner skolor blir skadeståndsskyldiga. 4 av 10 anser dessutom att de barn som anlagt bränderna och som fällts för brottet ska stå för alla kostnader.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kostar skolbränderna samhället omkring 300 miljoner kronor varje år. Det är pengar som bokstavligen går upp i rök. Vi tror inte på hårdare straff, utan vill se ökade resurser till förebyggande arbete. Vi vill förhindra att barn begår misstag som gör att de drar på sig livslånga ekonomiska skulder och som ställer till med enorma problem för samhället. Därför föreslår vi att alla elever i grundskolan ska få information om konsekvenserna av skolbränder.

Skadestånd som riktas mot barn som anlagt bränder ligger ofta på miljonbelopp. Trots att skadestånden ofta jämkas till lägre summor, landar de på svindlande belopp för ett skolbarn. Om inte barnen, eller deras familjer, kan betala skulden registreras den hos Kronofogden. Det kan leda till en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. När barnen växer upp och ska flytta hemifrån får de problem att få hyreskontrakt och banklån, och om de får ett sommarjobb mäts lönen ut för att betala av på skadeståndet.

Hösten 2011 kom domen i skadeståndsmålet mot två pojkar som orsakat branden i Hovsjöskolan i Södertälje. Pojkarna var 15-16 år när branden inträffade. Branden ställde till med stora problem för Södertälje som fick ordna provisoriska lokaler för undervisning och den kostade kommunens försäkringsbolag Trygg-Hansa cirka 45 miljoner kronor. Eftersom pojkarna dömdes för ett uppsåtligt brott, mordbrand, hade de inget försäkringsskydd via hemförsäkringen. Domstolen ansåg att ett skadestånd på omkring 20 miljoner skulle vara för betungande. Det sänktes därför till 600 000 kronor för var och en av dem. Bara dröjsmålsräntan uppgår till cirka 5 000 kronor i månaden. Det är ett tungt bagage att ta med sig ut i vuxenlivet.

I Sverige sker det en skolbrand om dagen. Bränder sker ofta på skolor som har problem med skadegörelse och där eleverna känner sig otrygga. MSB, Statens skolverk och Rikspolisstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram nationella handlingsplaner för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö. En rad kommuner bedriver ett aktivt förebyggande arbete mot skolbränder. Trots det fortsätter skolor att brinna. Därför föreslår Trygg-Hansa att alla grundskoleelever ska få obligatorisk undervisning om vilka konsekvenser en anlagd brand får för den som tänder på och för samhället. Förslagsvis kan sådan undervisning ske tillsammans med polisen och brandkåren.

I dag är Hovsjöskolan återuppbyggd, men pojkarna som anlade branden får leva med konsekvenserna i många år. I sommar har skolor brunnit i bland annat Skurup och Rinkeby. Det som återuppbyggnad och höjda försäkringspremier kostar kommuner och medborgare, borde istället användas till undervisning och fritidsaktiviteter. För de pengar de anlagda bränderna kostar samhället hade skolan kunnat anställa 300 nya lärare. Därför måste alla aktörer hjälpas åt att förebygga och förhindra skolbränder.

Krister Berg, nordisk skadechef, Trygg-Hansa