Ljudet av en drunkning ska rädda fler liv

Badsäsongen är i full gång och med den även drunkningssäsongen. Enligt en ny studie tror 4 av 10 svenskar att vanliga tecken på drunkning är flaxande armar och rop på hjälp, trots att drunkning ofta sker i tysthet. För att uppmärksamma detta vanliga missförstånd och få fler att agera vid drunkningstillbud har Trygg-Hansa tagit fram en simulering av en drunkning med hjälp av ASMR-teknik – och det låter inte som du tror.

I motsats till vad många tror innebär en drunkning ofta små rörelser och diskreta ljud som kan vara svåra för förbipasserande att upptäcka om de inte vet vad de ska vara uppmärksamma på. För att fler ska veta hur en verklig drunkning ofta går till har Trygg-Hansa tagit fram ”The Sound of Drowning”, ett ljudspår av en simulerad drunkning.

– Att drunkna är inte som på film utan det går ofta fort och kan ske i tysthet. Trygg-Hansas livbojar finns på 80 000 platser runt om i Sverige och bidrar till att rädda minst 14 liv varje år, men vår förhoppning är att ännu fler drunkningstillbud ska få ett lyckligt slut genom att alla vet vilka tecken de ska hålla utkik efter och när de måste agera, säger Joseph Borenstein, presschef på Trygg-Hansa.

Ljudspåret är framtaget i samarbete med Andreas Claesson, docent vid Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet samt ordförande för Svenska HLR-rådet.

– Det finns många missuppfattningar kring drunkning. Att det alltid innebär skrik och plask är ett av de vanligaste, men också ett av de farligaste, då det innebär att många missar chansen att agera vid en nödsituation. Jag hoppas att detta initiativ kan utbilda fler i hur en drunkning faktiskt kan gå till och bidra till att fler lär sig uppmärksamma de verkliga nödtecknen, säger Andreas Claesson.

ASMR-ljudet av drunkning
Ljudspåret är inspelat med så kallad ASMR-teknik, ”Autonomous Sensory Meridian Response”, en växande global trend där man med hörlurar lyssnar på oerhört skarpa men behagliga och avslappnande ljud. Ljudspåren innehåller ofta viskningar och bakgrundsljud som exempelvis skrapningar, prassel och bläddringar i papper som sedan förstärks för att skapa audiell stimulans.

– En förbipasserande på stranden eller bryggan uppfattar sällan ett drunkningstillbud ute i vattnet som en panikartad och högljudd situation, utan det är ofta inte mer än ett lågmält bakgrundsljud. Vi har därför valt att simulera drunkningsljudet med hjälp av ASMR. Att lyssna på ljudet av en drunkning kan kännas obehagligt, men det låter inte som de flesta väntat sig – det är ett ganska lågmält ljud som är lätt att missa, säger Joseph Borenstein.

LYSSNA PÅ LJUDFILEN HÄR

Den felaktiga, förödande bilden av drunkning
Förra året drunknade 135 personer enligt siffror från Svenska Livräddningssällskapet, vilket är en ökning med 32 procent från föregående år. Enligt en ny studie, som Novus genomfört på uppdrag av Trygg-Hansa, råder det många missuppfattningar kring hur man identifierar ett drunkningstillbud. Av de svarande tror 43 procent att ett tecken på att någon håller på att drunkna är ”flaxande armar” medan 39 procent svarar ”rop på hjälp”, 38 procent ”plaskande vatten” och 27 procent ”skrik”. Bara var femte (19 procent) svarar korrekt att ingen av dessa alternativ är vanliga tecken på att någon håller på att drunkna.

– Vid en drunkning är kroppens instinkt att på alla sätt hålla sig över ytan med fullt fokus på att kunna andas luft, det är då svårt att samtidigt visa nödtecken och ropa på hjälp. Vanliga tecken på drunkning är istället att personen slår ut med armarna åt sidorna, har huvudet bakåtlutat långt ned i vattnet och försöker andas med munnen vid ytan. Dessutom är kroppen ofta lodrät och personen försöker ”klättra” uppåt i vattnet. Detta är subtila tecken som kan vara lätta att missa – lägg därför ned telefonen på stranden i sommar och ha istället uppsikt på varandra i vattnet, säger Andreas Claesson.

LYSSNA PÅ LJUDFILEN HÄR.

Ladda ner ljudet, informationsfilm och bilder här.

För mer information, vänligen kontakta:
Joseph Borenstein, presschef på Trygg-Hansa
Telefon: 070-168 32 25, mejl: joseph.borenstein@trygghansa.se

Vanliga tecken på drunkning är att personen i nöd:

• "Klättrar" med armar och ben och står lodrätt i vattnet.
• Inte kan visa nödtecken. Instinktivt slår personen ut med armarna åt sidorna att skjuta upp huvudet och munnen över ytan.
• Är oförmögen att kalla på hjälp. Det är svårt att ropa i en paniksituation när man hyperventilerar eller håller andan.
• Inte har munnen ovanför ytan tillräckligt länge för att både hinna andas och ropa på hjälp.
• Inte kan kontrollera sina armrörelser och exempelvis greppa en livboj, simma framåt eller vinka på hjälp.

Så räddar du någon med hjälp av en livboj:

Den bästa livräddaren är en torr livräddare, hoppa inte i vattnet om du inte känner dig trygg med det. En förlängd arm från land eller brygga är alltid säkrare än livräddning i vattnet.

1. Ta ned: Ta ned livbojen från ställningen. Ryck loss behållaren som innehåller linan. Lägg behållaren på marken och ställ foten på den.

2. Larma: Påkalla uppmärksamhet från andra som kan larma 112 innan du kastar ut livbojen.

3. Sikta: Tänk på att livbojen är tung, sikta därför bredvid personen i vattnet

4. Kasta: Håll livbojen längs med kroppen och kasta med båda händerna i en ”slungande” rörelse. Med den främre handen i en ögla blir det lättare att styra.

5. Dra in: Dra in linan när personen i vattnet fått tag i livbojen. Om personen i vattnet inte når livbojen, dra in den igen med hjälp av linan och kasta på nytt.

Om personen är medvetslös med ingen eller onormal andning ska du starta hjärt-lungräddning. Lägg en hand på pannan och 3 fingrar under hakan och lyft huvudet bakåt. Ge 5 inblåsningar mun-till-mun tills du ser att bröstkorgen höjer sig, mycket vatten kan komma ur luftvägarna. Starta sedan omedelbart hjärt-lungräddning med omväxlande 30 kompressioner och 2 inblåsningar på strand, land eller brygga. Tryck ned bröstkorgen minst 4 cm på små barn, 5 cm på större barn och minst 5 cm på vuxna. Komprimera mitt på bröstet i en takt av 100–120 per minut. Hämta och använd hjärtstartare om sådan finns i närheten.

Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad allmänheten tror är tecken på drunkning. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel, totalt genomfördes 1009 intervjuer under perioden 23-29 maj 2019. Målgruppen var den svenska allmänheten, 18-79 år. Deltagarfrekvensen var 60%.