Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Oerfarna pojkar i flest allvarliga mopedolyckor

Varje år skadas totalt cirka 4 500 barn så allvarligt i mopedolyckor att de behöver uppsöka ett akutsjukhus. Två tredjedelar av de skadade är pojkar, och det är de oerfarna femtonåringarna som oftast råkar illa ut. I cirka fem fall per år handlar det om olyckor med dödligt utfall, det är de trimmade motorerna och hjälmslarv som orsakar flest dödsolyckor. Detta visar ny statistik som Barnolycksfallsfonden har analyserat.

Av de 4 500 barn som uppsöker en akutmottagning i samband med mopedolyckor varje år blir 17 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna inlagda på sjukhus för fortsatt vård.  I två tredjedelar av fallen handlar det om singelolyckor medan en fjärdedel av olyckorna uppstår i kollisioner med bil, lastbil och buss. Därefter följer kollisioner med andra mopeder (sju procent).  

– Precis som med bilolyckorna är det de yngsta och minst erfarna förarna som drabbas oftast. Femtonåringarna är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Att singelolyckor är så vanliga är också en indikation på att mopedförarna inte är tillräckligt skickliga. Ofta handlar det om en bristande förståelse för trafikregler och hur snabbt man faktiskt kör, säger Björn Sporrong, styrelseledamot i Barnolyckfallsfonden.  

Kontusioner (blodutgjutningar) är den vanligaste skadan hos flickor följt av sårskador och frakturer. Hos pojkar är frakturer lika vanligt som kontusioner följt av sårskador. Både bland tjejer och killar är det knän, armbågar och handleder som är värst drabbade. Huvudskador är betydligt vanligare hos flickor än hos pojkar.

– Att flickor oftare än pojkar drabbas av huvudskador ser jag som mycket oroande, på grund av de ofta livslånga men som denna typ av skador kan medföra. Anledningen till att pojkar totalt sett råkar ut för fler olyckor kan vara att de oftare trimmar mopeden så att den går snabbare än vad lagen tillåter. Och det finns ett tydligt samband mellan hastighet och hur allvarliga olyckor som uppstår, säger Björn Sporrong, som rekommenderar föräldrarna att kontrollera att barnens moped är i gott skick och inte går för fort.

Hjälm och trimmad motor viktiga faktorer
Sedan 1970-talet har antalet barn som omkommit i mopedolyckor successivt minskat från mellan 20 till 30 per år till cirka fem om året. Under 2000-talet har dock antalet olyckor med dödlig utgång ökat något igen, även om kurvan på nytt ser bättre ut de två senaste åren.

– Den främsta orsaken är att antalet mopeder ökat dramatiskt. Men vi ser i statistiken att endast drygt 5 procent av de barn som omkom under perioden 2000 till 2006 hade använt hjälm och att hälften hade trimmat sin moped. Även alkohol finns med som en bakgrundsfaktor, och sammantaget är det en utveckling som jag ser allvarligt på, säger Jan Schyllander, utredare på Myndigheten på Samhällskydd och Beredskap, som Barnolycksfallsfonden samarbetar med.

Information om mopedtyper och den nya körkortsbehörigheten
- Det finns i dag två godkända mopedklasser - klass I och klass II. Båda dessa typer brukar kallas för "EU-mopeder" i dagligt tal, men benämningen används framför allt på klass I-mopeder.

- Den 1 oktober 2009 infördes en ny körkortsbehörighet, som kommer att krävas för den som vill börja köra moped klass I. Samtidigt blev det krav på förarbevis för att få börja köra moped klass II. 

- Klass I-mopeder får ha en motor på högst 50 kubik och en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Sådana mopeder får inte köras på gång- eller cykelbanor, motorvägar eller motortrafikleder.

- Med en tvåhjulig moped klass II ska du normalt köra på cykelbanan, om inte annat anges.  Finns det ingen cykelbana ska du köra på körbanan. En moped klass II är konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer i timmen.

Denna studie bygger på en genomgång av data från IDB (Injury Data Base) för åren 2007 – 2008 avseende barn mellan noll upp till och med 17 år som skadats under mopedåkning. Totalt har 616 fall studerats som sedan skattas till nationella nivåer

Motocrossolyckor
Barnolycksfallsfonden har även analyserat statistik för motocross, även den från IDB, som visar att drygt 2500 barn (0-18 år) skadas varje år så allvarligt att de uppsöker akutsjukvård. Totalt rör det sig om cirka 6 000 personer som skadas i motocrossolyckor varje år, och 95 procent av dessa är pojkar/män. För mer information, exempelvis om de typer av skador som dessa olyckor orsakar, kontakta presskontakten nedan.

För ytterligare information vänligen kontakta:
Björn Sporrong, styrelseledamot i Barnolycksfallsfonden. Telefon: 070-168 27 99
Anna Snell, presskontakt. Telefon: 070-168 26 11

Ämnen


Om Barnolycksfallsfonden 
Barnolycksfallsfonden bildades 2007 av försäkringsbolaget Trygg-Hansa och Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Grundarnas ambition är att fonden genom forskning och informationsspridning ska bidra till att dels förebygga och minska antalet barnolycksfall, dels förbättra vården för de barn som skadar sig. Stiftelsen har ett 90-konto för att samla in pengar till fonden, pg 900136-3. Besök hemsidan på www.barnolycksfallsfonden.se

Kontakter

Cecilia Magnusson

Cecilia Magnusson

Presskontakt Pressansvarig 070-893 50 16

Om Trygg-Hansa

Trygg-Hansa har gjort skillnad i människors liv sedan 1828 och ingår i dag i Tryg Forsikring, Skandinaviens största sakförsäkringsbolag. Vi ger människor möjlighet att leva sina liv fullt ut och skapar trygga förutsättningar för företag att växa. Vi erbjuder mer än bara försäkringar. Genom service som avlastar hjälper vi till både när olyckan är framme men även i förebyggande syfte för att minimera risker och undvika skador. Den 1 april 2022 blev Trygg-Hansa och Moderna Försäkringar ett bolag under det gemensamma varumärket Trygg-Hansa.

Läs mer om Trygg-Hansa på www.trygghansa.se, www.facebook.com/trygghansa eller www.linkedin.com/company/trygg-hansa.