Otillräckligt stöd för elever med NPF-diagnos ger hög frånvaro

Åtta av tio föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är missnöjda med det stöd deras barn får i skolan och bristen på kunskap och stöd leder för många elever till långvarig frånvaro. Sju av tio föräldrar uppger att de själva fått sämre hälsa på grund av att barnets skolsituation inte fungerat. Det visar en ny undersökning som genomförts av Riksförbundet Attention och Trygg-Hansa.

Idag lever mellan fem och sju procent av barn och ungdomar i Sverige med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), som till exempel ADHD och autismspektrumtillstånd. Räknar man in de elever med liknande svårigheter, men som inte uppfyller kraven för diagnos, blir antalet ännu fler. I en statlig utredning kring problematisk skolfrånvaro framkom att barn och unga med NPF är i riskzonen och Skolinspektionen har i anmälningsärenden som rör omfattande frånvaro uppmärksammat en överrepresentation av elever med NPF-diagnos.

I Trygg-Hansa och Riksförbundet Attentions undersökning, som besvarats av drygt 1 800 föräldrar bland Attentions medlemmar, svarar drygt sju av tio föräldrar (71 %) att deras barn under det senaste året varit frånvarande av andra skäl än sjukdom eller beviljad ledighet. Femton procent av barnen har varit borta från skolan i minst fyra veckor, i vissa fall upp till ett år eller ännu längre. De främsta orsakerna till barnets frånvaro upplevs vara att barnet inte orkade med skolarbetet (66 %), bristande stöd i undervisningssituationen (61 %) och otillräcklig kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (61 %).

- Detta är en viktig samhällsfråga som regering, huvudmän och skolledare måste ta tag i. Prislappen för skolans tillkortakommanden är omänskligt dyr för individen, familjen och samhället, säger Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention.

Bristande stöd
I stort sett alla (99 %) föräldrar anser att deras barn har ett behov av extra anpassningar eller särskilt stöd för att klara målen med undervisningen. Hela åtta av tio föräldrar anser dock att deras barn inte, eller bara delvis, får det stöd de behöver. Bara 16 procent av föräldrarna anser att deras barns lärare har tillräckliga kunskaper för att kunna anpassa undervisningen till barnets behov.

- Lärarna får tyvärr inte de verktyg de behöver för att kunna säkerställa att alla elever, även de med diagnos, får det stöd de har rätt till. Hela 77 % av föräldrarna i vår undersökning bedömer att ’mer kunskap i skolan om NPF’ hade kunnat förebygga deras barns frånvaro. Det är hög tid nu att agera för att vända denna dystra trend, säger Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa.

Bristen på rätt stöd påverkar inte bara barnen. Sju av tio föräldrar uppger att de fått sämre hälsa på grund av att skolsituationen inte fungerat, drygt hälften (51 %) att de bråkat inbördes i familjen och fått försämrade relationer till varandra och drygt hälften (51 %) att de fått gå ned i arbetstid för att stödja barnet.

- Via denna enkät och många medlemskontakter vet vi att våra föräldrar måste ägna mycket tid och kraft för att barnet ska få det stöd och de anpassningar som de enligt lagen har rätt till. Tillsammans med hög skolfrånvaro leder det till en ständig oro som påverkar föräldrarnas egen möjlighet att jobba och försörja sig, säger Anki Sandberg.

För mer information, vänligen kontakta:
Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa, alexandra.gahnstrom@trygghansa.se, 0701-68 35 72.

Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention, anki.sandberg@attention-riks.se, 08-120 488 04

Mer statistik från undersökningen:

• Av de föräldrar som anser att deras barn inte fått det stöd som det behöver, är det vanligast att det har påverkat barnets skolgång på följande sätt: ovilja att gå till skolan (63 %), eftersläpning i andra ämnen (63 %), psykisk ohälsa (56 %), frånvaro (50 %) och sänkt betyg (50 %).
• Bortsett från de föräldrar som har barn som går i en årskurs eller skolform där betyg inte sätts, uppger hälften av föräldrarna att deras barn inte har godkända betyg i svenska, engelska och matematik.
• Drygt åtta av tio (82 %) av föräldrarna som svarar att deras barn får det stöd det behöver för att klara undervisningsmålen uppger att det beror på enskilda lärares kunskaper och bemötande.
• Bara 11 procent av föräldrarna upplever att elevhälsan har tillräcklig kompetens om NPF.
• Närmare åtta av tio (77 %) bedömer att ”mer kunskap i skolan om NPF” hade kunnat förebygga frånvaro medan drygt sju av tio (72 %) svarar ”en mer anpassad pedagogik” och drygt sex av tio (62 %) ”mindre grupper”.

Om undersökningen
Webbundersökningen genomfördes i maj 2017 bland Riksförbundet Attentions medlemmar och totalt 1860 svar inkom. Av de svarande har 30 procent en dotter och 69 procent en son (1% ville ej uppge). Av de svarandes barn har 78 procent ADHD/ADD, 56 procent autismspektrumtillstånd eller Aspbergers syndrom, 4 procent Tourettes syndrom, 9 procent språkstörning, 4 procent har även utvecklingsstörning och 16 procent annan funktionsnedsättning. Av de svarandes barn går 76 procent i grundskolan, 6 procent i resursskolan och 14 procent i gymnasieskolan. De svarande kommer från hela landet.

Seminarium om NPF och problematisk skolfrånvaro i Almedalen
Onsdag den 5 juli kl. 15-16 anordnar Trygg-Hansa seminariet ”Saknad – hur får vi unga med diagnos att gå till skolan?” på restaurang Vinäger, Hästgatan 4 i Visby. På seminariet presenteras Trygg-Hansas och Riksförbundet Attentions undersökning. På seminariet behandlas även vilka riskfaktorer som är avgörande och hur man bäst förebygger dem, hur skolan och externa aktörer bör samverka för att säkerställa att alla elever får rätt stöd, vem som har samordningsansvaret samt vilka utbildningsinsatser kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som behövs.

I panelen medverkar moderator Cecilia Garme (journalist och statsvetare), Helene Öberg (statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin), Malin Gren Landell (psykolog och medicine doktor, statlig utredare), Georgios Karpathakis (grundare Underbara ADHD), Annica Nilsson (intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention), Linda Janze (Familjehjälpen Trygg-Hansa) och Robert Fahlgren (vice ordförande Lärarförbundet). För frågor kring seminariet i Almedalen, vänligen kontakta Trygg-Hansas presschef Joseph Borenstein på joseph.borenstein@trygghansa.se.

Om Riksförbundet Attention
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna. Attention har drygt 16 000 medlemmar.