Väljarna underkänner politikernas insatser kring psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar lavinartat. Bara fyra procent av svenskarna anser att politikerna gör tillräckligt för att motverka ökningen samtidigt som drygt sex av tio någon eller flera gånger misstänkt att ett barn eller en ungdom i deras närhet lidit av psykisk ohälsa. Det visar en ny undersökning som Novus har genomfört på uppdrag av Trygg-Hansa.

Psykisk ohälsa är det största folkhälsoproblemet för barn och unga under deras uppväxt och det vanligaste ämnet när ett barn kontaktar Bris. Andelen 13- och 15-åringar som rapporterat återkommande symptom på stress och psykisk ohälsa har enligt Folkhälsomyndigheten fördubblats sedan mitten av 80-talet och orsakerna tycks i första hand finnas inom skolan.

Enligt en ny undersökning från Trygg-Hansa anser bara fyra procent av svenskarna att politikerna gör tillräckligt för att motverka ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Hela sju av tio (72 procent) anser inte att politikerna gör tillräckligt medan var fjärde (24 procent) svarar att de inte vet. Var fjärde (25 procent) vuxen vet inte heller vilket stöd samhället - i form av skola, elevhälsa, vård och psykiatri - kan erbjuda om ett barn eller ungdom i deras närhet lider av psykisk ohälsa, medan sex av tio (60 procent) bara i viss utsträckning vet vilket stöd samhället erbjuder.

– Det sägs ofta att vi måste ”börja prata” om psykisk ohälsa. Det är såklart viktigt, men det räcker inte - nu är det dags att börja utbilda, förebygga och ingripa. Politikerna har ett oerhört stort ansvar att ge skolan, elevhälsan, psykiatrin och vården rätt resurser och verktyg, säger Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa.

Sex av tio har misstänkt psykisk ohälsa hos ett barn i deras närhet
Drygt sex av tio (63 procent) vuxna har någon eller flera gånger misstänkt att ett barn eller ungdom i deras närhet lidit av psykisk ohälsa, bland unga vuxna i åldern 18-29 är det närmare åtta av tio (77 procent). Av dessa svarar var fjärde (25 procent) att de aldrig agerat eller ingripit för att hjälpa ett barn eller ungdom i deras närhet samtidigt som var tredje (32 procent) uppger att de någon eller flera gånger ångrat att de inte agerat eller ingripit.

– Närmare tre av tio vuxna känner sig inte trygga i hur de ska agera om ett barn eller en ungdom i deras närhet inte verkar må bra och den främsta anledningen är att de upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att göra rätt insats. Det är tydligt att både föräldrar och skolpersonal måste utbildas, annars riskerar okunskapen att leda till passivitet, säger Alexandra Gahnström.

Närmare fyra av tio (36 procent) vuxna upplever inte att skolan arbetar förebyggande kring psykisk ohälsa och kan ingripa om en elev mår dåligt, medan bara fyra procent i hög utsträckning upplever att skolan arbetar förebyggande och kan ingripa.

– Varje dag får Bris ta del av barns berättelser om psykisk ohälsa. Det är berättelser om ångest som förlamar och skrämmer, om att vilja skada sig själv eller inte längre orka leva. Psykisk ohälsa är det största folkhälsoproblemet för barn och unga under deras uppväxt, arbetet med att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan måste ges högsta prioritet, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

För mer information, vänligen kontakta:
Joseph Borenstein, presschef, Trygg-Hansa
Telefon: 070-168 32 25 Mejl: joseph.borenstein@trygghansa.se

Fler resultat från undersökningen:

• Närmare hälften (45%) har flera gånger misstänkt att ett barn eller ungdom i deras närhet lidit av psykisk ohälsa, medan var femte (18%) misstänkt det en gång. Kvinnor och unga vuxna 18-29 år svarar i högre utsträckning än genomsnittet att misstänkt att ett barn eller ungdom i deras närhet lidit av psykisk ohälsa.
• Av de som misstänkt att ett barn eller ungdom i deras närhet lidit av psykisk ohälsa svarar var fjärde (25%) att de aldrig agerat eller ingripit för att hjälpa. Drygt var fjärde (27%) svarar att de ingrip en gång och knappt hälften (44%) att de ingripit flera gånger.
• Närmare tre av tio (29%) vuxna känner sig inte trygg kring hur de ska agera om ett barn eller en ungdom i deras närhet inte verkar må bra. De främsta anledningarna är att man inte har tillräcklig kunskap för att göra rätt insats (56%), att man inte vet vilka frågor man ska ställa (33%), att man inte vet hur man ska närma sig barnet/ungdomen (24%) och att man är rädd att man inte kan hantera situationen (24%). I genomsnitt svarar bara fyra procent av de vuxna att en av de främsta anledningarna är att de själva mår dåligt, medan 12 procent av 18-29åringarna uppger samma sak.
• Drygt var femte (22%) vuxen vet inte vilka tecken de ska leta efter för att upptäcka om ett barn eller en ungdom lider av psykisk ohälsa, medan drygt sex av tio (65%) i viss utsträckning vet vad de ska leta efter.
• De ämnen som är vanligast i relation till psykisk ohälsa i barns samtal till Bris är ”Skolan”, ”Familjen” och ”Vänner”. Drygt sju av tio (72 procent) vuxna i Trygg-Hansas undersökning tror dock att mobbing är det vanligaste området i relation till psykisk ohälsa, trots att det bara är det sjunde vanligaste ämnet i barnens samtal till Bris.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten mellan 18 och 79 år. Under perioden 17-23 maj 2018 genomfördes totalt 1008 intervjuer, vilket ger en deltagarfrekvens på 59%. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Seminarium i Almedalen tisdag den 3/7 om psykisk ohälsa bland barn och unga
Tisdag den 3/7 anordnar Trygg-Hansa tillsammans med Bris seminariet ”Mer än bara snack – så tar vi ansvar för unga med psykisk ohälsa” på restaurang Vinäger, Hästgatan 4 i Visby, kl. 15.00-16.00. Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa, modererar ett samtal mellan Gustav Fridolin (Mp), utbildningsminister, Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris och Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, kring vilka insatser som behövs för att samhällets förebyggande respektive reaktiva arbete kring ungas psykiska ohälsa ska förbättras. Dessutom diskuterar Linda Janze från Familjehjälpen vid Trygg-Hansa och Anton Sjögren, leg. psykolog, vilket ansvar föräldrar och andra vuxna har samt ger praktiska råd.