Svensk sjukvård halkar efter – svenskarna förtjänar bättre

Svensk sjukvård halkar efter omvärldens. I exempelvis den senaste
europeiska rankingen Euro Health Consumer Index ligger Sverige först på
nionde plats, ner från fjärde plats år 2006. Precis som de flesta andra
undersökningar så visar Euro Health Consumer Index att svensk sjukvård har
god kvalitet, men att den är långt sämre när det gäller tillgänglighet.
Endast i Portugal är väntetiden för att få träffa en allmänläkare längre än
här.

Sjukvårdsminister Göran Hägglund och SKL:s Anders Knape menar på DN Debatt (21 juni) att det är svårt att göra rättvisa jämförelser mellan väntetideni olika länders sjukvårdssystem, för att i nästa andetag påstå att Sverige inte alls är sämre än andra länder.

Vi på Trygg-Hansa delar uppfattningen att det behövs mer underlag för att
få en heltäckande bild av hur svensk sjukvård står sig internationellt.
Därför har vi låtit ett opinionsinstitut ställa ett antal frågor på detta
tema till människor i sex olika länder. Och det visar sig att svenskarna
jämfört med holländare, fransmän, britter, schweizare och amerikaner är
minst nöjda med hur länge de måste vänta innan de får sjukvård. Nära en av
tre svenskar är missnöjd eller mindre nöjd med sjukvårdens tillgänglighet.

Samtidigt pågår det en omfattande debatt om den framtida finansieringen av
sjukvården. En rad rapporter - från Långtidsutredningen och Sveriges
kommuner och landsting (SKL) till Timbros och Arenagruppens gemensamma
Borg-kommission - har visat att vi står inför en stor utmaning, när
skatteintäkterna inte kommer att räcka för att möta människors ökade
efterfrågan på sjukvård.

Det är därför heller inte förvånande att varannan svensk är orolig för att
i framtiden komma att behöva ta ett större eget ekonomiskt ansvar för
sjukvården. Denna oro är politikernas fel. Trots att människorna - det vill
säga såväl vårdkonsumenter som väljare – har insett problemet har inget av
de etablerade partierna i Sveriges riksdag velat eller vågat ta denna
utmaning på allvar. I stället har de stoppat huvudet i sanden och låtsats
som att problemet inte existerar.

Det är en oansvarig politik, särskilt när det finns länder i vår närhet som
har hittat lösningar som borde vara acceptabla också ur ett svenskt
perspektiv. Ett sådant land är Nederländerna, på många sätt likt vårt eget.
Där reformerades sjukvården i grunden i mitten av 00-talet.

Den holländska sjukvården finansieras numera av två försäkringssystem som
kompletterar varandra. Dels finns en mindre, skattefinansierad försäkring
som täcker långvariga sjukdomar. Dels en obligatorisk privat
sjukvårdsförsäkring som täcker de vanligaste sjukdomarna. Den enskilde
väljer mellan nio huvudsakliga försäkringsbolag. Bolagen köper sedan in
sjukvårdstjänster från olika leverantörer som konkurrerar. De flesta priser
på tjänster sätts av staten. Försäkringsbolagen får inte tacka nej till
patienter eller differentiera premierna utifrån ålder, kön eller
hälsotillstånd. Den enskilde och arbetsgivaren bidrar också till en fond
som ska utjämna risker. Det bolag som har försäkrat en person med hög risk
för sjukdom får ersättning från denna fond. Upp till 18 års ålder är
sjukvården kostnadsfri.

Reformen har hyllats av experter runt om i världen. Nederländerna kommer
inte bara på en överlägsen första plats i Euro Health Consumer Index.
Holländarna själva är också tillfreds med systemet. Enligt den tidigare
nämnda opinionsundersökningen är hela 85 procent nöjda med sjukvårdens
tillgänglighet, en högre siffra än i alla andra länder. Och när det gäller
sjukvårdens kvalitet är holländarna näst mest nöjda, efter Frankrike.

Holländarna är också de som är minst oroliga bland de undersökta länderna
för att sjukvården i framtiden kommer att försämras, när det gäller såväl
kvalitet som tillgänglighet. Det holländska systemet åtnjuter alltså både
starkt stöd och stort förtroende hos den holländska befolkningen.

Trygg-Hansa står bakom dagens svenska samhällsmodell, med vård av god
kvalitet till alla som behöver det oberoende av plånbokens tjocklek. Det
betyder dock inte att vi blundar för problemen. Det är dags för politikerna
lämna strutstaktiken bakom sig och ta frågan om den framtida finansieringen
av sjukvården på allvar. Det holländska systemet är i detta sammanhang värt
att studera närmare. Det löser finansieringsproblemet utan att ställa
människor utan tillgång till vård. Samtidigt skapar det konkurrens och
valfrihet för vårdkonsumenten. Det skulle därför kunna vara en utgångspunkt
för en diskussion om hur alla i Sverige ska ha tillgång till en sjukvård av
god kvalitet också om tio och tjugo år. Om inget görs finns det stor risk
för att så inte blir fallet.

Sverige skulle kunna ligga i topp när det gäller sjukvården, inte bara när
det gäller kvalitet utan även när det gäller tillgänglighet. Det finns inga
skäl att nöja sig med mindre än så. Svenskarna förtjänar världens bästa
sjukvård, utan köer.

Kent Andersson, chef för sjukvårdsförsäkringar på Trygg-Hansa