6 000 barn skadas varje år i hästolyckor

Varje år skadas nästan 6 000 barn och ungdomar så allvarligt i ridolyckor eller annan hästhantering att de behöver uppsöka en akutmottagning. Nio av tio av de skadade är flickor, och allra flest skador har 13-åriga flickor. Det visar statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som Barnolycksfallsfonden har analyserat.

Ridning är en av Sveriges största barn- och ungdomsidrotter för åldrarna 7 till 20 år*. En halv miljon svenskar rider regelbundet för att tävla, få motion eller som rekreation**. Ridning ger bra motion och lär barn och unga god hantering av djur.

– Det finns en hel del säkerhetsutrustning som kan hjälpa till att skydda mot skador, och det man framförallt bör tänka på är att utrustningen är korrekt utprovad så att den skyddar på bästa sätt, säger Björn Sporrong, styrelseledamot i Barnolycksfallsfonden och expert på barnförsäkringar. Ridutrustning kan vara dyr, och många köper begagnat eller ärver av syskon. Då är det viktigt att kontrollera att hjälmen inte har några skador sedan tidigare. Dessutom är det viktigt att den sitter bra på huvudet.

Hela 16 procent av dem som uppsökte en akutmottagning med skador från hästolyckor under 2008 blev inlagda på sjukhus för fortsatt vård och tre procent blev remitterade för fortsatt vård på annan klinik. Totalt ledde dessa skador till över 2 000 vårddygn under 2008. Tre fjärdedelar blev undersökta, behandlade och hemskickade.

– Detta tyder på att hästolyckor ofta är allvarliga och vi ser tyvärr ingen tendens till att antalet olyckor minskar. Ryttarens kunskap, rutin och erfarenhet har stor betydelse för olycksrisken, säger Jan Schyllander, styrelseledamot i Barnolycksfallsfonden och utredare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Forskningen visar att olycksfrekvensen inte sjunker förrän efter fem års ridvana.

Nästan två tredjedelar av skadorna uppstod genom att ryttaren ramlat av hästen eller genom att både häst och ryttare ramlat. En fjärdedel av skadorna uppstod genom att hästen sparkat, trampat, bitit eller klämt den skadade. Bland övriga orsaker till skador är ryck i grimskaft och att hästen sprungit på den skadade vanliga.

– Hästar är vanedjur och så länge de befinner sig i bekanta situationer i en känd, oförändrad miljö kommer hästen att vara säker. Det är i ovana situationer som hästen kan bete sig på ett sätt som man inte alltid kan förutse och det är då olyckor inträffar, säger Ulf Wilken, rikskonsult och säkerhetsansvarig på Svenska Ridsportförbundet.

40 procent av alla olyckor inträffar i eller vid ridhus eller andra anläggningar för hästar. En tredjedel på lantbruksenheter (hästgårdar), 15 procent i fri natur och 7 procent på allmän eller privat (enskild) väg.

Den vanligaste skadan hos dem som ramlat av hästen var krosskador eller blodutgjutning (38 procent) följt av fraktur (28 procent). Den tredje vanligaste skadan var stukning eller vrickning (12 procent). Hjärnskakning förekom i 11 procent av olyckshändelserna. De kroppsdelar som var mest utsatta var framförallt axlar och skuldror, knän och fotleder samt huvudet.

Goda råd till dig som rider:

Ridhjälm: Hjälmen kan se ut på olika sätt. Dess förmåga att tåla slag måste vara testad och godkänd genom CE-märkning. Ett fungerande hakband måste finnas. För att få rida hos klubbar som är anslutna till Svenska Ridsportförbundet måste en CE-märkt ridhjälm användas. Samma sak gäller vid tävlingar som anordnas av dessa ryttarföreningar.

Säkerhetsväst: Säkerhetsvästen är gjord av ca 2 cm tjocka, hårda polyesterplattor. Framstycket täcker nyckelbenen, bröstkorgen och ska sluta 2-3 cm under nedersta revbenet. Bakstycket skyddar från atlaskotan ner till svanskotan. Säkerhetsvästen ska vara CE-märkt. Säkerhetsvästen lindrar om ryttaren faller av sin häst genom att fördela trycket på en större yta av överkroppen, samma sak gäller om ryttaren skulle bli sparkad eller översprungen av hästen.

Ridstövlar: Stövlar eller kängor som är anpassade för ridning bör användas. De är oftast gjorda i läder och har alltid klack för att foten inte ska glida igenom stigbygeln och fastna. Vissa ridstövlar har stålhätta framme vid tårna för att skydda foten från eventuella trampskador, stövlarna är då försedda med en CE-märkning.

Säkerhetsstigbyglar: Säkerhetsstigbyglar räknas inte som personlig skyddsutrustning men ingår ändå i den utrustning som ryttaren kan använda sig av för att förhindra skador. Det finns olika varianter på säkerhetsstigbyglar men alla har någon utlösningsfunktion som förhindrar att foten fastnar i stigbygeln vid fall. Det är viktigt att stigbygeln är anpassad till den stövel eller sko som används, annars kan man fastna.

Glöm inte reflexer på dig och din häst!

* http://www2.msb.se/shopping/srv_ShowItem____27869.aspx

** http://www.ridsport.se

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Anna Snell, presskontakt. Telefon 070-168 26 11

Björn Sporrong, barnförsäkringsexpert och styrelseledamot i Barnolycksfallsfonden. Telefon: 070-168 27 99

Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och styrelseledamot i Barnolycksfallsfonden. Telefon: 0706-161 970