Trygg-Hansas ikoniska livboj fyller 65 år – men går inte i pension

De är ett naturligt inslag vid vatten runt om i landet och varje år är de med och räddar minst 14 liv. I år är det 65 år sedan Trygg-Hansa skänkte den första livbojen och sedan dess har det blivit över 250 000 stycken. Åldern till trots finns det inga pensionsplaner för Trygg-Hansas ikoniska livboj.

Sedan 1954 har Trygg-Hansa skänkt livbojar till kommuner, båtklubbar, samfälligheter och andra som äger mark eller driver verksamhet vid vatten dit allmänheten har tillträde. Idag finns 80 000 rödvita livbojar utplacerade runt om i Sverige som varje år är med och räddar minst 14 liv*.

- Livbojen är ett självklart inslag vid våra svenska vatten och man tänker inte alltid på att den finns där förrän den verkligen behövs. Det är en stor förmån för oss att ha en så välkänd logotyp som samtidigt är en symbol för liv och ett livsviktigt livräddningsverktyg. Vi är oerhört stolta över vår 65-åring och vi har inga planer på att låta den gå i pension, säger Hanna Axelsson, kommunikationschef på Trygg-Hansa.

Både livräddare och logotyp
Redan 1949 använde Svenska Lif, en av föregångarna till Trygg-Hansa, bilden av en trasig livboj i en annons som symbol för hur illa det är om man inte har ett heltäckande försäkringsskydd. Fem år senare fusionerades försäkringsbolagen Balder och Svenska Liv till Svenska Liv-Balder och som en gemensam kampanj inför sammanslagningen skänkte de tillsammans med Svenska Livräddningssällskapet livbojar som placerades ut längs de svenska kuststräckorna. Bakgrunden var att pressen sommaren 1954 rapporterat om skandalöst dåliga förhållanden för livräddningsmateriel, särskilt livbojar, längs kusten.

Den lyckade kampanjen gjorde att företaget beslutade att fortsätta skänka livbojar och när Svenska Liv-Balder efter fusionen behövde en gemensam logotyp, låg det nära till hands att använda en livboj. En symbol togs fram som bestod av en rödvit livboj med blåa fält och initialerna SLB. Sitt nuvarande utseende fick livbojslogotypen först 1964.

- Genom åren har det gjorts några mer eller mindre lyckade försök att delvis eller helt byta ut livbojen mot en annan logotyp. Som tur är har vi hela tiden återkommit till livbojen som vår symbol och vi har genom åren fortsatt skänka fysiska livbojar till dem som äger mark eller driver verksamhet vid vatten dit allmänheten har tillträde. En majoritet av landets livbojar kommer idag från Trygg-Hansa och det är tack vare den lyckade sammanslagningskampanjen 1954, säger Hanna Axelsson.

Evert höll på att drunkna – sonen startade livbojsfabrik
År 1916 ramlade den 15-åriga svenska pojken Evert i vattnet från ett fartyg utanför Sydamerikas kust. Kamraternas försök att kasta en livboj till honom misslyckades eftersom bojen var fastsurrad i fartyget och inte nådde fram. Efter att ha trampat vatten i över en timme med hajar cirkulerandes runt sig blev Evert till slut räddad när besättningen lyckades sjösätta en livbåt.

Everts son Leif bar med sig pappans berättelse om sin nära döden-upplevelse när han 1967 startade företaget Fristad Plast i Fristad strax utanför Borås och nio år senare tog företaget över produktionen av Trygg-Hansas livbojar. Idag drivs familjeföretaget, som fortfarande tillverkar alla Trygg-Hansas livbojar, av Leifs söner Niclas och Christian.

- Vissa av medarbetarna på företaget har tillverkat livbojar i 20-30 år. Produktionen idag är väldigt lik hur den såg ut på 70-talet och även om material och andra detaljer har uppdaterats under åren tillverkas livbojarna till stor del fortfarande för hand. Det är ett stort ansvar och vi alla på företaget känner en väldig stolthet över att producera en sådan livsviktig produkt, säger Niclas Forsström, VD på Fristad Plast.

Stort fokus på vattensäkerhet
Sedan Trygg-Hansa skänkte den första livbojen har både livbojen och företagets vattensäkerhetsarbete utvecklats. Företaget har de senaste decennierna särskilt haft fokus på barns vattensäkerhet, exempelvis genom att sponsra Svenska Livräddningssällskapets sommarsimskolor, där barnen förutom simträning även får öva på att kasta livboj. Trygg-Hansa samarbetar även med Therese Alshammar genom appen ”Babybojen” som ska ge små barn vattenvana hemma i badkaret.

Dessutom har Trygg-Hansa genom åren genomfört en rad vattensäkerhetskampanjer, exempelvis den prisbelönade ”Don’t drink and dive” 2015 och ”Alkobojen” 2017.

För mer information, vänligen kontakta:
Joseph Borenstein, presschef Trygg-Hansa
Mejl: joseph.borenstein@trygghansa.se, telefon: 0701-68 32 25

Medföljande bilder:

• ”Trygg-Hansa_livboj 1957”: Simlärarinnan Ingeborg Ekelund utbildas till den nya tjänsten för bevakningstorn som ska sättas upp på större badplatser runt om i landet för att öka säkerheten för badgästerna. Fotot taget 19/6 1957 av DN/TT.
• ”Trygg-Hansa_livboj 1961”: Blasieholmen i Stockholm. Fotot taget 20/2 1961 av Alf Lidman/DN/TT.
• Fem samtida bilder från Stockholm, Simrishamn och Öresundsbron. Fotokälla Trygg-Hansa.

* 2017 kartlade och analyserade Retriever på uppdrag av Trygg-Hansa hur medierna rapporterat om användning av livbojar vid drunkningstillbud. Syftet med denna kartläggning var att kunna uppskatta hur frekvent Trygg-Hansas livbojar bidrar till att rädda liv och var detta sker. Analysperioden sträckte sig från 2013 till och med 2016. Underlaget baserades på hela Retrievers medielista i redaktionell tryckt press, redaktionell webb och etermedia. Under den analyserade perioden publicerades totalt 243 artiklar om 58 unika incidenter där en livboj var inblandad och möjliggjorde räddning vid drunkningstillbud. Enligt Retrievers undersökning används Trygg-Hansas livbojar för att rädda i snitt 14 personer varje år. Då alla räddningstillfällen inte blir mediala är troligtvis den faktiska siffran betydligt högre.