Vi måste våga tänka högt om privat finansiering av vården

Det saknas finansiering av framtidens sjukvård. Vårdkostnaderna kommer mer än fördubblas fram till år 2050 och det går inte att lösa allting med att höja skatten. Privat finansiering måste till och ansvariga politiker måste börja ta detta faktum på allvar. Det skriver Kent Andersson på Trygg-Hansa.

Filippa Reinfeldt och Per Schlingmann skriver i den debattartikel där de presenterar moderaternas sjukvårdspolitik att "sjukvården ska vara solidariskt finansierad via skatten". Det skulle i så fall innebära successiva och med tiden mycket omfattande ökningar av skattemedel till sjukvård. Vi måste istället våga diskutera alternativ finansiering och hur den kan bidra till en bättre sjukvård för alla.

Den internationella ekonomin har bromsat in kraftigt, och den öppna svenska ekonomin likaså. Sverige är i recession för första gången på 15 år och det kommer dagligen nya varsel. Detta skapar stor otrygghet, och det begränsar regeringens reformutrymme. För ett år sedan handlade debatten i hög grad om att spendera offentliga överskott - idag är fokus på att hantera krisen och få fart på ekonomin. Det blir svårt för politikerna att inför valet 2010 lova kraftiga ökade satsningar på offentliga välfärdstjänster.

Situationen aktualiserar en utveckling som har pågått en längre tid; allt fler skaffar privata sjukvårdsförsäkringar. På det viset ökar tryggheten vid sjukdom, nog så viktigt i kristider. Det gap som har ökat mellan vad den offentliga vården förmår leverera och vad medborgarna efterfrågar har fyllts av privata lösningar. När det offentliga måste spara kan gapet öka ytterligare och behovet av dessa lösningar likaså. Att underlätta för fler att öka tryggheten på det viset borde vara prioriterat - i synnerhet eftersom det inte är en offentlig kostnad.

I dagsläget har cirka 400 000 personer tecknat en privat sjukvårdsförsäkring. Allt fler får detta som en förmån genom anställning - som samtliga tillsvidareanställda i Sunne kommun - eller erbjuds genom sitt medlemskap i en fackförening att till förmånliga villkor själva teckna försäkringen - exempelvis Finansförbundet och Ledarna. Med detta ökar också debatten. Folksam erbjuder numera också sjukvårdsförsäkring, men de har samtidigt uttalat oro för den utveckling deras produkt bidrar till. Detta kan vara en period som vi kommer att blicka tillbaka på och konstatera att där började betydande förändringar ske.

Redan år 2010 kommer cirka 1-3 miljarder kronor utbetalas från de privata sjukvårdsförsäkringarna, pengar som annars delvis skulle ha varit en offentlig utgift. Trygg-Hansa uppskattar att 16-22 procent av Sveriges befolkning kommer att ha en sjukvårdsförsäkring om bara sju år. Då kommer kostnaden som det offentliga sparar att vara 10 miljarder kronor om året. De flesta försäkringar kommer att tecknas av företagen - vilket ger rättvisa i att alla på företaget, både låg- och höginkomsttagare, får rätt till samma vård.

En stor utmaning för den svenska sjukvårdsmodellen idag är att det saknas finansiering av framtidens sjukvård. Trygg-Hansa har uppskattat - baserat på tillgängliga bedömningar och forskning - att vårdkostnaderna kommer mer än fördubblas fram till år 2050. Det innebär att det vid den tidpunkten kommer att saknas mer än 200 miljarder kronor. Samtidigt har vi redan idag en underkonsumtion av vård i det offentligt finansierade systemet jämfört med vad som är medicinskt motiverat och samhällsekonomiskt effektivt.

Detta är utmaningar som kan lösas, inte minst tack vare nya möjligheter. Det pågår en stark och lovande medicinsk forskning och utveckling, som bidrar till bättre hälsa. Ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar hittills har ökat finansieringen. Även kreativiteten i att hitta nya lösningar som får fler friska snabbt ökar som följd av den nya konkurrensen. Plus att det ger större valmöjligheter för den enskilde och konkurrensen mellan leverantörerna ger bättre vård över tid.

Ju fler som tecknar privata försäkringar, desto mer pengar sparar den offentliga vården. Då öppnas möjligheter att antingen sänka landstingsskatten eller att lägga skattepengarna på andra angelägna områden. Att underlätta för fler - även dem med låga inkomster - att skaffa sig privata sjukvårdsförsäkringar skulle inte bara vara utan kostnad för det offentliga; det skulle bli en besparing. Sjukvårdsförsäkringarna sparar även samhället kostnader för dyra sjukskrivningar, pengar som istället kan användas till mer sjukvård för t ex gamla och barn. I Sunne kommun har studier visat att kostnaderna för sjukskriven personal minskar så mycket att det täcker den totala årskostnaden för sjukvårdsförsäkringen.

Hur skulle detta kunna underlättas? Ett första steg på den vägen skulle kunna vara att sjukvårdsförsäkringarna görs avdragsgilla för företag. I nästa steg handlar det om att successivt och på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt skapa större dynamik i systemet. Det ger arbetsgivarna ett större ansvar men också möjligheter att välja mellan olika lösningar som är anpassade utifrån verksamhetens och individens behov. I det arbete med olika scenarier Trygg-Hansa har genomfört bedömer vi att detta är den enklaste och mest sannolika väg vi kan gå.

Självklart är detta en komplex förändringsprocess, men den här vägen har bara vinnare. Arbetsgivarna får ökat ansvar för sjukfrånvaron och möjlighet att påverka den. Landstingen får mindre belastning i takt med att fler tecknar privata försäkringar. Sjukvården kan bli en framtida dynamisk tillväxtbransch med entreprenörer, där ny teknik snabbt förs in i verksamheten. Men framför allt får den enskilde möjlighet att välja sjukvård i ett växande utbud där leverantörerna tävlar om att erbjuda det bästa.

På lång sikt kan en grundläggande sjukvårdsreform vara det allra bästa, med liknande inslag som den nya modellen i Nederländerna. Där har nu alla medborgare privata sjukvårdsförsäkringar, som tecknas hos försäkringsbolag. Risker utjämnas och det finns en solidaritet i finansieringen - men också valmöjligheter och konkurrens. Men på kortare sikt kan enkla beslut om avdragsrätt föra oss några steg i rätt riktning.

Kent Andersson, nordisk chef för sjukvårdsförsäkringar på Trygg-Hansa.